Roligare söndagsprepp har jag haft!

Herregud!
Idag har det verkligen inte varit det lugna sköna söndagspreppet som jag brukar ha. Nej, idag har det varit gnälligt och tråkigt här hemma. Barnen är rastlösa men kan ändå inte komma på någonting att göra! Jan är av någon anledning inte speciellt glad han heller och jag blir så vansinnigt irriterad när jag inte får arbeta ifred utan blir störd hela tiden. Inte kul med andra ord!

Trots det har jag lyckats planera min och barnens vecka. Jan tog på sig att åka och storhandla och jag åker istället ner till lillebrors skola för att helgstäda (han går på föräldrakooperativ).

Ikväll ska jag iväg och träna också och det ser jag fram emot även om jag känner mig lite krasslig. Blir jag sämre är jag nog tvungen att ställa in kvällens träning, men jag tror att det kommer gå bra.

Vissa dagar är det så här… och då gäller det extra mycket att man inte tappar sugen utan kör på med alla de viktiga förberedelserna i alla fall. Det hade varit så enkelt att skita i att planera veckan, strunta i storhandlingen, sitta hemma och vara grinig och bara slöa istället men då hade resten av veckan blivit pannkaka också! Nej, jag kör på och vägrar bryta mitt vinnande koncept!

Hur har din söndag varit? Hoppas den har varit trevligare än min i alla fall!

Fredag idag, det är alltid skönt!

Idag ska jag ta och beta av lite saker på min att göra-lista. Jag har under veckan varit fokuserad på företaget och utbildningen till Mental tränare men idag måste jag ta tag i lite andra saker.

På min att göra-lista i dag står bland annat följande

  • göra skolvalet för dottern
  • svara på skolenkät gällande förskoleklass
  • minska våra utgifter genom att säga upp en del avtal
  • öppna upp nya konton på banken
  • få ner vår budget i en mall så vi lätt kan följa den

Idag kommer det bli med andra ord bli en fixardag!

Förutom att starta företag, springa Tough Viking och se till så att vi blir mer aktiva som familj så har jag som mål 2018 att göra en budget som vi som hushåll kan hålla. Budgeten har jag redan gjort och nu gäller det att skära ner på onödiga utgifter mm.

Det är så himla skönt när man tar tag i sådana där saker som hänger över en. För att få den rätta fredags feelingen brukar jag också städa lite extra under eftermiddagen.

Ikväll ska jag gå på ”Mamma Mia the Party” med kollegor från mitt gamla jobb. Det ska bli riktigt roligt att komma ut lite… känner att jag behöver det efter att ha suttit hemma och jobbat 3 veckor i sträck, börjar känna mig lite isolerad :-).

Ja, så ser min fredag ut! Ser fram emot den! Har du något särskilt för dig idag?

 

Upplevelsekalendern är klar…

Barnens upplevelsekalender blev klar i tid! Jag är verkligen nöjd! Nu har de också hunnit öppna de två första paketen och besvikelse över icke befintliga leksaker var inte allt för stor. 5-åringen var faktiskt hur glad som helst… 12- och 14-årigen sa väl inte så mycket. Jag tror att de kommer förstå hur bra det här är när vi väl börjar genomföra ”upplevelserna”.

Idag är det lördag och jag startade dagen med att åka ner till gymmet och springa sprintintervaller. Det ger en så himla skön känsla för resten av dagen när jag startar med träning. Direkt efter träningen åker jag och handlar lite extra god frukost och sedan väcker jag reste av familjen när allt är fixat. Det är en toppenstart på dagen om du frågar mig!

Nu har jag duschat och ska snart göra mig i ordning för att åka in till stan och gå på julbord med jobbet. Känns som att detta kommer bli en riktigt bra dag faktiskt!

 

Thanksgivingfirande och livslärdomar

Igår var familjen iväg och firade Thanksgiving för första gången någonsin. Det var en riktigt härlig upplevelse! En massa god mat, trevliga människor och mysig stämning.

Innan vi åkte så knorrade dottern om att hon inte kände några och att hon hellre ville vara hemma. Det är inte helt lätt det där med att gå på fest med människor man inte känner. Jag har länge, ända fram till för ett par år sedan, känt likadant. Nu däremot tycker jag att det är bland det bästa som finns att träffa nya människor och få ta del av deras livshistorier. Det ger mig så mycket energi! Med det sagt så är jag långt ifrån någon mingelexpert… det behöver jag träna mer på!

Dottern hängde i alla fall med. Jag tycker det är viktigt att mina barn inte slipper undan med att göra sådant som de inte är helt bekväma med. Jag tänker att de kanske lär sig något om de står emot sin första impuls att stanna hemma. För vad händer annars när hon är vuxen och det blir lite jobbigt… ja, risken är stor att hon fortsätter smita undan. Vi är många vuxna som gör på detta sätt, vi sitter hellre hemma i tryggheten än ger oss ut och upptäcker alla möjligheter där ute. Av rädsla, av bekvämlighet eller på grund av andra inlärda mönster under uppväxten.

Thanksgivingmiddagen var i alla fall supermysig! Till och med dottern kom igång till slut. Jag glömde dock helt bort att ta kort!
Efter middagen så spelade vi brädspel. Jag älskar att spela spel, det är verkligen underskattat. Gör det tyvärr inte så ofta längre, men det kanske kan bli ändring på det. Vi hoppas i alla fall på att vi får komma tillbaka och fira Thanksgiving även nästa år!

Nu är det dags för söndagsprepp och allt som hör det till! Har en hel del att göra idag!

 

 

Vårt tacksamhetsprojekt börjar gå mot sitt slut

Här rullar dagarna på i sakta mak… nej, nu ljög jag, det är full rulle härhemma! Det är snart december och jag har varken storstädat, tagit fram julpyntet från vinden eller börjat göra julkort med barnen. För en peson som gillar att vara förberedd, och som älskar julen, så är det lite jobbigt, men, men, jag hoppas på att jag hinner fixa ikapp i helgen.

Kommer ni ihåg att jag ska göra en upplevelsekalender till barnen i år? Ni kan läsa mer om det här. Jag har allt jag behöver för att pyssla ihop den, jag har bara inte hunnit att just pyssla ihop den ännu. Jag tror dock att det kommer bli jättebra! Känner mig sjukt nöjd med idén i alla fall… hoppas bara att det går hem hos barnen också!

Vårt tacksamhetprojekt flyter också på bra här hemma. Det är inte längre någon som ifrågasätter varför vi gör det när vi sitter runt matbordet. Inte ens 14-åringen!
En sak som verkligen har fascinerat mig är att barnen i stort sätt aldrig säger att de är tacksamma för saker de har eller har fått, även om det har hänt någon gång. Nej, de nämner nästan alltid att de är tacksamma för något som de har gjort eller något som någon annan har gjort för dem. Den insikten är jätteskön eftersom jag därför tror att upplevelsekalendern kommer bli jättebra plus att jag under nästa år kommer ta tag i att rensa ut i vårt hem. Det ger mig en bekräftelse på att alla dessa saker vi har inte är nödvändiga! Det finns andra saker här i livet som är mycket viktigare!

Imorgon lördag är det dags för peaken på vårt tacksamhetsprojekt då vi åker till vänner (de med amerikanskt påbrå) och firar Thanksgiving. Det har vi aldrig gjort förut så det ska bli jättespännande. Ser fram emot att få äta traditionell amerikansk Thanksgiving-mat!

 

 

Veckans tisdagspepp – kreativitet

Tisdag igen… veckorna flyger fram!

I mitt tisdagspepp idag skulle jag vilja tipsa om något som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen att göra något kreativt. Att skapa får igång min hjärna och jag kan bli helt uppslukad i skapelseprocessen. I mitt fall handlar kreativitet nästan alltid om att skriva i någon form. Ibland skriver jag bara för mig själv i dagboksform, ibland blir det bloggande och ibland dyker det upp fantastiska bokidéer som jag krafsar ner i datorn eller på ett papper.

Jag har testat att vara kreativ på andra sätt. Har till exempel prövat på att sticka, att sy, att baka, att laga mat (då menar jag inte vardagsmaten som jag ju alltid fixar), att spela gitarr och en massa andra saker, men inget av detta har fastnat hos mig på samma sätt som skrivandet.

Vad väljer du att göra när du är kreativ?

 

Ja happ, då var det dags igen…PMDS! Denna gång är det den ilskna versionen som är på ingång, det känner jag i hela min kropp.

Jag gillar inte den arga versionen av mig när jag har PMDS. Det går ut över mina nära och kära på ett sätt som jag inte tycker om. Nuförtiden när jag är så medveten om detta så kan jag i och för sig till att avskärma mig från familjen så mycket som möjligt och sova bort skiten… typ. Nej, riktigt så är det inte men jag försöker på riktigt att vara själv så mycket som möjligt. Det är oerhört jobbigt att ha det på detta sätt!

Jag som såg fram emot söndagen som är min stora planerardag. Jag hade tänkt fixa och dona här hemma, planera min jobbvecka, storhandla och göra veckomeny. Jag har fortsatt förhoppning om att jag lyckas med allt detta i morgon, men det är långt ifrån säkert.

Jag har blivit mycket bättre på att acceptera att jag fungerar på detta sätt och jag är också snällare mot mig själv när jag är i denna period av menscykeln. Det är inte rätt dagar att ta stora beslut på om jag säger så! Jag väljer också att tycka att det är ok att det är så här… jag vet ju att det gå över om ett par dagar!

Trots detta så är ju jag och min familj mitt i vårt tacksamhetsprojekt,. Idag är det dag 4 och vi är tacksamma för:

Jag: att jag lyssnar på min kropp och vad den behöver!

Jan: hotellfrukost deluxe!

Storebror: att vi åkte till badhuset!

Storasyster: att vi åkte och badade!

Lillebror: att vi åkte och badade!

Får se hur jag lyckas med tacksamheten imorgon!

 

Ibland blir det bara för mycket på en gång…

Just nu har jag rent ut sagt skitmycket att göra, både på jobbet och på min ”fritid”. Det är faktiskt på snudden till för mycket. Jag känner det framför allt i min kropp. Lite lätta skakningar, huvudvärk, ett tryck över bröstkorgen. Är mycket väl medveten om att jag skulle behöva dra ner på tempot och jag planerar för det inom en snar framtid, men just nu behöver jag köra på av flera olika anledningar.

Jag tycker att det är helt ok att det blir så i perioder, bara perioderna inte sträcker sig över för lång tid. I helgen ska jag ta det så lugnt jag kan, tanka energi och framför allt se till att sova ordentligt på nätterna… det är ju lite av ett problem för mig.

Bilder från helgens Actionrun

 

Nu är vi hemma igen efter lördagens äventyr. Det började inte som planerat då min  ”partner i crime” var sjuk. Hon hade ont i halsen och mådde inte bra alls. Bilresan ner hade vi tänkt att vi skulle lägga upp en plan för de olika hindren men nu blev det istället ett långt prat om loppets vara eller inte vara… skulle hon springa… och skulle jag springa utan henne om hon inte sprang.

I vilket fall som helst så beslöt hon sig för att testa och det höll hela vägen.

Actionrun var jätteroligt! Vi hade bestämt oss för att vi skulle springa 5-km banan och det höll vi oss till men vi var bra sugna på 8-km. Den tar vi nästa år istället! Banan var jättetrevlig, hindren var roliga och utmanande (även om jag hade förväntat mig lite högre väggar) och publiken hejade och stöttade. Ett toppenlopp med andra ord!

Hur kändes formen då? Jo, jag kände mig jättestark faktiskt. Jag klarade alla hinder utom väggen. Just väggen har ju varit min skräck och jag var inte säker på om jag skulle våga. Men våga det gjorde jag. 6 försök blev det på väggen innan jag gav upp för denna gång. En gång hade jag hela höger hand uppe på kanten men jag hann inte få upp vänstra handen innan jag åkte ner igen. En stor oro har i alla fall släppt inför Tough Viking nästa år.

Efter loppet checkade vi in på hotellet som vi bokat. Vi åt jättegod på mat på en restaurang som hette Indigo, en spansk tapasrestaurang. Jag kan verkligen rekommendera den restaurangen om ni har svängarna förbi Västerås.

Summa summarum är i alla fall att det har varit en kanonhelg och jag älskar verkligen att springa ocr-lopp. Vi har redan planerat för fler lopp och mer träning! Det känns kanon!

Har ni några ocr-lopp som ni rekommenderar att vi ska testa så kom gärna med tips!

 

Snart får jag bocka av ännu en sak på min bucketlist…

 

Nu är det äntligen gjort… en av de där sakerna som jag så gärna vill få avbockad på min bucketlist.

Jag har bokat tid för att tatuera mig! Japp, det har jag!

Jag tycker det är så snyggt med tatueringar men jag har inte vågat ta steget själv tidigare. Anledningen till detta är inte att jag är rädd för vad andra ska tycka om det utan faktiskt att jag är rädd för att jag ska ångra mig. Jag är ju som sagt var en människa som lätt blir uttråkad och behöver omväxling med jämna mellanrum… en tatuering är liksom för evigt och det skrämmer mig J.

Det är dock bara en liten tatuering det handlar om, ett vikingatecken som betyder ”create your own reality”.  Jag vill ha tatueringen på insidan av min högra handled eller kanske på sidan av handleden (som på bilden). Jag vill nämligen kunna se den ofta för att påminna mig själv om att det faktiskt är upp till mig att leva mitt liv som jag vill.

Jag är ju ett stort fan av symboler och tror verkligen på dess inverkan på mina tankar. Ser fram emot detta med spänd förväntan!